Om olika växtfibrer

KST-Cotton

Förra månaden gick vi igenom hur kvaliteten på ett tyg avgörs (läs om det här), vi nämnde då att fibrerna i väven har stor betydelse. Därför ska vi i ett antal delar av kunskapstråden gå igenom olika fibrer och deras egenskaper. På bilden nedan ser du ett fiberträd, vi börjar med att gå igenom växtfibrer. Det finns såklart många fler fibrer under varje kategori men vi går igenom grunderna för några av de vanligaste.

 

Vxtfibrer

 

 

BOMULL

Bomull har många bra egenskaper och går att använda till många olika produkter. Odlingen kräver ett varmt klimat varpå det främst odlas i Kina, USA, Pakistan och Brasilien. Bomullsbollarna plockas från plantorna antingen maskinellt eller för hand – ungefär 70% av världens bomull plockas fortfarande för hand.

Efter att bomullen har plockats pressas den ihop till balar inför transport, därefter påbörjas rensning och rengöring. Skräp plockas bort och sedan sorteras materialet efter fibrernas längd. Ju längre bomullsfibrerna är desto bättre, de måste dock vara minst 16–17 millimeter för att kunna spinnas till garn. När fibrerna är sorterade så kan de börja spinnas till garn.

Egenskaper

Tvätt- och temperaturtåligheten är hög, bomull tål att tvättas och strykas varmt, dock kan för höga temperaturer påverka färgen samt göra att tyget krymper.

Draghållfastheten är väldigt hög, på en tiogradig skala så klassas bomull som 6–7, vilket är väldigt bra. I vått tillstånd kan den dessutom öka med upp till ca 10 %.

Töjbarheten är låg, det gör att bomull lätt skrynklar sig och medför att tyget kan behöva strykas oftare.

Absorptionsförmågan är hög  bomullen tar upp fukt och vatten väldigt bra, dock sugs fukten bara upp, den transporteras alltså inte bort.

 

LIN

Linfibern är en stjälkfiber, det innebär att fibern utvinns ur växtens stjälk. Lin av bästa kvalitet odlas ofta i ett lite marint klimat, det går utmärkt att odla i Sverige eftersom linet gillar svala och lite regniga klimat. När linet skördas rycks det upp med rötterna för att sedan torkas på fältet. Efter torkningen påbörjas den långa processen innan linet kan spinnas.

Processen ser ut såhär: Repning -> Rötning -> Bråkning -> Skäktning -> Häckling
Alla dessa steg är till för att få bort växtrester, få loss fibrerna från stjälken, tvätta och sortera fibrerna. Efter häcklingen kan garnet spinnas.

Egenskaper

Tvätt- och temperaturtåligheten är bra, lin är en tålig fiber men ska i jämförelse med bomull tvättas lite skonsammare. Smuts lossnar dock lättare från en linnevara jämfört med en bomullsvara, därför behövs heller inte så höga temperaturer.

Draghållfastheten är hög, till och med ca 35% högre än hos bomull.

Töjbarheten är ganska låg, vilket resulterar i att linnetyger ofta skrynklar sig.

Absorptionsförmågan är hög, linne både suger åt sig fukt och släpper ifrån sig det snabbt.

 

JUTE

Likt lin så är jute en stjälkväxt där tillverkningssättet är detsamma. Till skillnad från lin så kräver dock jute ett varmt och fuktigt klimat, juteplantorna kan växa sig upp till fyra meter på 3–4 månader. Själva odlingen är relativt harmlös sett ur ett miljöperspektiv eftersom den inte kräver så mycket mer än ett varmt och fuktigt klimat.

Jute är en grov fiber som mestadels används till säckar, mattor, rep och liknande produkter. Fibern är 100 % biologiskt nedbrytbar så länge den inte blandas med andra fibrer.

Egenskaper

Tvätt- och temperaturtåligheten är sådär, den tåls att tvätta eller kemtvättas men behöver pressas eller strykas efter. Jute tål inte vatten så väldigt bra då vattnet lätt tar sig in i fibrerna och orsakar mögeltillväxt.

Draghållfastheten hos jute är hög, det är en kraftig och grov fiber som ger relativt stela produkter.

Töjbarheten och elasticiteten är låg, vilket gör att den skrynklar lätt och kan vara svår att få bort rynkorna på.

 

HAMPA

Är en stjälkväxt vilket innebär att tillverkningen sker på samma sätt som med jute och lin. Hampaväxterna odlas i t.ex. Indien, Sydeuropa och USA och den har nästan samma hållfasthet som lin. Hampa är dock grövre än lin och kan inte bli lika fintrådig, därmed används hampa till t.ex. snören, rep, emballageförpackningar och liknande. 

Egenskaper 

Tvätt- och temperaturtåligheten är okej. Det är en lättskött fiber som inte behöver tvättas så ofta, behöver den det så går det att använda ullprogrammet i en maskin. Dock skrynklar tyget väldigt lätt och bör därför strykas efter tvätt. 

Draghållfastheten är hög hos hampa, precis som jute så är det en grov fiber. 

 

BAMBU

Detta är också en stjälkväxt men den räknas till gruppen gräs, ett väldigt högt sådant, det kan nämligen bli upp till ca 24 meter högt. Det är en snabbväxande växt som inte kräver så mycket bevattning, den klarar sig oftast på endast regnvatten. Bambu odlas till största del i Asien och allra främst i Kina.

Det finns två olika sätt att producera bambu på, det ena är en process som liknar den som används till lin vilket vanligen kallas för bamboo linen. Den andra processen är att cellulosan ur löven och vedämnena utvinns, genom en kemisk process görs det sedan till viskos. Det räknas då inte längre som en växtfiber utan som en Regenatfiber (mer om det kommer i avsnittet om just Regenatfibrer). Detta kallas för bambuviskos eller bara viskos. 

Egenskaper 

Tvätt- och temperaturtåligheten beror lite på tillverkningssättet. Viskos är lite känslig när det kommer till tvätt och linne klarar lite mer. 

Draghållfastheten beror också på tillverkningssätt men bambu är i stora drag en stark fiber. 

Absorptionsförmågan hos bambu är mycket god, men den torkar samtidigt snabbt.   


Hoppas att du fann vår första text om fibrer intressant. I nästa avsnitt av kunskapstråden går vi igenom djurfibrerna silke och ull.

Du är här: Hem Nyheter Kunskapstråden Om olika växtfibrer